Frågor och svar under projekttiden

1: Jag har fått en TryggVE patient – vad ska jag göra?
SVAR:
Se personalinformation, manual eller bildspel (Hemsidan).

2: Hur identifieras en TryggVE patient?
SVAR:
Se modellen och lokala rutiner.

3: Är det här verkligen en TryggVE?
SVAR:
Samråd och beslut i teamet samt tillfråga patienten.

4: Vem kan skriva ut patienten från TryggVE? Hur sker beslutet?
SVAR:
Frågan tas upp i teamet när patienten ska skrivas ut från TryggVE. Mer information kommer, arbete pågår med manualen.

5: Patienten är multisviktande, finns nedre åldersgräns?
SVAR:
Ja, 65 år.

6: Hur får sjukhusets veta att det är en TryggVE patient?
SVAR:
I fältet ”Hälso- och sjukvårdsinsatser” i SVPL-KLARA ska framgå om det är en TryggVE-patient. För ärenden som startar med inskrivningsmeddelande. Avisera ett administrativt meddelande att patienten är TryggVE.

7: Hur gör vi med TryggVE patienter som har privatvårdcentral/läkare?
SVAR:
Sjukhuset gör på samma sätt med alla patienter. De faxar till berörd enhet. Kommuner, ansvarig sjuksköterska kontaktar läkaren.

8: Hur gör patient/närstående om de vill bli en TryggVE?
SVAR: Kontaktar vårdcentralens sjuksköterska eller kommun sjuksköterska om patienten är inskriven i hemsjukvården.

9: Vad händer när patienten kommer hem från sjukhuset?
SVAR:
Berörd sjuksköterska kontaktar patienten, se lokal riktlinje eller manual.

10: Om sjuksköterska, sjukgymnast eller arbetsterapeut inte gjort bedömningar på sjukhuset? Vad händer? Vem gör vad?
SVAR:
När patienten är överrapporterad, tas ansvaret över av kommun/primärvård.

11: Måste jag använda bedömningsinstrument?
SVAR:
Gör en individuell bedömning, se modellen och övergripande riktlinje.

12: Är man TryggVE på Vård och omsorgsboende?
SVAR: I första hand har patienten trygghet och ett bra omhändertagande på boendet. Vid flera återinläggningar på sjukhus, samråder teamen från båda vårdgivarna och med patienten.

13: Ska palliativa cancerpatienter vara TryggVE?
SVAR: Nej, denna patientgrupp hänvisas till de palliativa enheterna som finns i respektive område.

14: Kan palliativa patienter vara TryggVE?
SVAR: Ja det ser olika ut i vårt område, se lokala riktlinjer.

15: Ska riskbedömningar/screeningar göras på patient med demenssjukdom?
SVAR: Riskbedömningar ska göras, screeningar görs utifrån patientens förmåga.

16: Vad är det för skillnad mellan TryggVE och Senior Alert?
SVAR: TryggVE- modellen är ett strukturerat arbetssätt för alla berörda parter runt patienten. Personal använder bedömningsinstrument som verktyg för att identifiera hälsoproblem inom trygghet, psykisk hälsa, läkemedel, undernäring, aktivitets- och funktionsnedsättningar, trycksår och fall. Åtgärderna och uppföljningar görs efter behov. TryggVE - modellen används på patienter över 65 år.

Senior Alert: Är ett kvalitetsregister för patienter över 65 år, där personal utreder trycksår, nutrition och fallrisk, munhälsa, utifrån bedömningsinstrument som finns i registret. Personal ansvarar för åtgärder och uppföljning. I Senior Alert gör man uppföljning på alla patienter som har risk och där åtgärder har vidtagits.

Gemensamt: TryggVE och Senior Alert uppmärksammar risker inom fall, trycksår, nutrition och planerar och utvärderar åtgärder.

Sammanfattning: Båda TryggVE och Senior Alert kompletterar varandra och är inte motstridiga. TryggVE- modellen har dessutom ett större helhetsperspektiv på patientens behov. Resultat från Senior Alert kan användas i TryggVE- modellen och omvänt.

17: Vad är och innebär en bedömning?
SVAR: En "sedvanlig" HSL-bedömning kan tex. Vara att man följt upp en viktminskning utan att göra en ny MNA. Att man följt upp psykisk ohälsa med ett uppföljande samtal utan att göra en ny HAD. Att man följt upp funktions/aktivitetsförmåga utan att göra bedömning med bedömningsinstrument. 

 


Utskriftsversion Utskriftsversion

uiqt|wB&ivvi5ozqttH%vozmoqwv5{mivvi5ozqttH%vozmoqwv5{muiqt|wBkpiztw||m5jtqm{mvmzH%vozmoqwv5{mkpiztw||m5jtqm{mvmzH%vozmoqwv5{m